seoulofme

Första dagen på jobbet idag och allt gick bra. Jag följde med Lousie och så turades vi om att ha lektioner. De koreanska barnen är söta - de är alltid söta - förutom när det skriker. Men det gick bra. Jag visade dem svenska djur, hade på mig en ful älgmössa och sjöng björnen sover- hur kul låter inte det? I princip skulle jag bara kunna släppa ut mitt blonda hår så tycker barnen att det är kul. Sen efter skolan åkte jag in till centrum med syster och shoppa. Har upptäckt att det finns många affären med svenskklingande namn, Sverigeinspirerade produkter och svenska märken. Korea älskar Sverige och svenskar. Alla älskar svenskar. Det gör jag också. 

Repetering av "Björnen sover"

På affären Åland i Seoul säljer dem Cheap Monday

Idag har vart en seg dag då min mamma igår förkunnade mig om att hon i alla fall inte går någonstans(utanför basen) förrän städandet av vår gamla lägenhet var klart. Den goda nyheten är att det är klart - den dåliga är att det inte blev klart förrän för 1 timme sedan. Jag har fått dras på basen ytterligare en dag till mitt eget förtret. Vill ut härifrån. Visst skulle jag kunna dra iväg själv men hur kul är det - Seoul är ju inte min hometown så att säga - plus att det skulle vara elakt mot mamma som skulle få städa allt själv. Så de senaste dagarna har jag hjälpt mamma att städa - delar av lägenheten i alla fall. Igår var jag i och för sig utanför basen - i kvarteret närmast - på Itaewon. Jag har fixat jobb nu. Jag ska lära korenanska barn om mitt hemland - Sverige. Det som är bra är att jag kan ju ganska mycket om Sverige - jag är ju svensk. Det som är lite jobbigare är att vi inte kan kommunicera med varandra - verbalt så att säga. Jag pratar svenska och barnen pratar koreanska och nej - de kan inte engelska. De är mellan 4 och 8 år så jag får väl mima och spela lite teater så tycker de väl att jag är rolig åtminstånde.

Var på bio idag föresten. Såg den "nya" bondfilmen - basen är inte så uppdaterade på nya biofilmer men det är i alla fall gratis - men det var inte det viktiga! Det jag skulle komma till är att jag inte blir riktigt klok på amerikaner. Nu syftar jag inte på att de kör värsta "hjältegrej" - reklamerna på tv för US.ARMY, att Emma varje morgon i klassrummet måste stå och sjunga den amerikanska nationalsången utan för att jag som biobesökare måste stå upp innan filmen börjar och kolla på en videosnutt som visar samma typ av "hjältegrejer" som reklamerna på tv - ni vet barn som bärs, händer som skakas, lyckliga människor etc - till den amerikanska nationalsången. Alla amerikaner runt om mig håller högerhanden på hjärtat och blundar - detta är deras sång. Amerikaner är verkligen jättetrevliga - i alla fall de på basen - men de har nog en liten släng av hybris i sig allihop. Men jag gillar dem ändå!

Peace Out

Så var man tillbaka i kylan. Landade igår i Seoul klockan 7 på kvällen efter totalt 14 timmars flygning. Förkyld var jag(&
är nu också för den delen) vid departure i Auckland så jag fick panikont i öronen när vi skulle landa först i Sydney och sen i Seoul. Har fortfarande lock för öronen så jag är halvt döv på mitt vänsteröra sen igår. Mina sista dagar på Nya Zeeland utgjordes av lite resande på nordön, lite solande, lite surfande och lite festande. Vi kollade på varma källor och grottor - ännu en av min pappas brilljanta ideér. Men okej - jag erkänner - det var rätt skönt att komma ut efter 6 timmar i bil. Tack pappa för dina ideér är inte alltid så fel som det verkar att dina barn tycker.

Efter resan upp till norra delen av nordön från Wellington så träffa jag min kära vän Kalle med familj uppe vid Wahihibeach på östsidan. Surfade för första gången i mitt liv och jag är hooked - det var sjukt roligt och jag önskade under iallafall den dagen(kanske fortfarande) att jag bodde i ett land med värme året runt vid en strand med schyssta surfvågor. Nåväl, efter surfandet åkte alla svenskar(för då var vi några stycken) till Auckland där jag och Kalle skulle testa pulsen på staden. det var måndag och pulsen var väl sådär på 0. Tillslut hittade vi iaf hamnen och kanske den enda puben som var öppen från 8pm-Late(påstod dem) med en trubadur som hade röst som Robbie Williams och körde schyssta klassiker på aukustisk gitarr. Folket på puben bestod av allt från brasilanska bögar till en snubbe som trodde han var Borat. Vår konversation var ungefär:

-You´re sitting like a queen.(snubben inleder med en sådär halvbrytning av vad jag tror var hans dialekt och en imitation av Borat)
-I´m holding it for a friend(Satt på en barstol med benen på en annan barstol)
-"Your the queen of the castle, queen of the castle - you have a chair"(röst som Borat)

Sen blev konversationen mer vrickade och de enda fraser som utbyttes mellan oss båda var Borat citat som varvades med snubbens sjuka skratt - jag tror killen var stoned men jag gillade honom ändå. Kvällen blev sen och dagen efter seg. Kolla in Auckland halvt med Kalle och sis, försökte shoppa lite but weren´t in the mood. Svensk middag med familjerna  på kvällen och sen avgick vårt flyg halv 5 från Aucklands flygplats. Min resa var kul - jag är nöjd. Finns mycket att göra och mycket att se - jag har betat av lite på listan. Ska defenitivt åka till Australien och Nya Zeeland igen. De gillar mig och jag gillar dem.

Kalleboy på puben efter den fjärde redbull-vodkan och mötet med Borat

Mina fötter och marken 300 meter ner uppe i Sky Tower - kan vart lite shakey där...

 

Har för någon timme sen "landat" på norra delen av den södra nya zeeländska än i en lite ort kallad Nelson. Har gjort en massa spännande (och ospännande) saker de senaste dagarna. Den 30:e var jag som mitt i Sagan om Ringen (filmerna alltså) Mina smarta päron bestämde sig för att vi skulle åka med ett tåg från den östra sidan av södra ön till den västra - mindre spännande, eller ospännand helt enkelt. Jag och sis var sådär halvtaggade, men följde med för att far hade vart så smart att bok allt redan - ingen återvändå.Jag satt på ett tåg fram och tillbaks i sammanlagt 8 timmar med en timmes paus mellan på västra sidan - med min pappas tidspessimism blir det en halvtimme. Lyssnade mest på musik och nynnade den typiska "Sagan om ringen" - slingan då all natur runt omkring var som tagen ur filmerna(inte så konstigt då alla filmer är inspelade på just Nya Zeeland). Kan säga att jag var lite som  Frodo på ett äventyr fast med mindre fötter, istället för att gå åkte jag tåg och min efterhägnse vapenbärare/tjänare var min syster.
 

Ungefär såhär var det.


Nyårsafton tillbringades på en strand då jag först kände mig som snövit - fast utan dvärgarna - ungefär och på eftermiddagen som Sebastian i lilla sjöjungfrun. Kvällen och natten spenderades sedan på en trevlig resturant, hotellrummet en snabbis och sedan på konsert i Christchurch(stad i södra delen av Nya zeeland) där något random band körde covers och röjjde gärnet.

från snövit -> sebastian


Trött dagen efter- ja. Sliten - inte så värst. Upp och ut igen. Uppstigning vid 7 och utcheckning vid 8. Idag skulle jag skaffa nya vänner. Flipper var min roll idag - från en tv - stjärna till en annan! Detta var lätt bland det häftigaste jag vart med om. De var helt vilda runt 150 stycken och 10 centimeter ifrån mig. Det var grymt! Tror att jag har en dold talang - låta som delfiner - de gillade mig och mina delfinläten tror jag.

cyklopen på plats och de snygga våtdräkterna

polarna börjar ramla in