seoulofme

Imorse färgade jag mitt hår(ta det lungt mina vänner, bara utväxten, jag är fortfarande blondin) hos min koreanska frisör - Pink heter hon. Får man heta det på riktigt? Hon är liten och söt som en docka... eller vänta, det var ju beskrivningen på mig. Okej hon är också det. Hon är väldigt duktig men det finns ett problem - kommunikationen brister stundtals. Hon kan engelska men hennes uttal är lite, ja, taskigt ibland vilket då resulterar i att jag inte förstår vad hon säger. Mestadels brukar jag vid dessa tillfällen bara nicka och le eller säger "Yes". Kanske jobbigt med tanke på att det handlar om mitt hår men litar på henne, hon vet vad hon gör och det blir alltid snyggt! Ibland måste jag dock fråga vad hon menar - vilket innebär att jag upprepar det ord jag tror hon nyss sa. Det brukar gå åt pipan. Exempelvis idag när Pink undrade jag om jag ville ha en tidning under behandlingen sa hon "Magazine" och på något sett fick jag det till "drink" varpå jag utropar "YES"? Men vi löste ut det tillslut och håret blev toppen. Nu tror hon väl att jag är en alkis.
På kvällen gick jag ut på en karaokebar med 70-talstema....


Jag såg ut såhär....

...Major Erlandsson aka pappa såg ut såhär. Mysig gubbe.

....not. Och nu sitter jag och pimplar vin, käkar snacks och fundera vad jag ska ta med mig till värmen.

Peace Out